Å det fick jag för det....

Så jävla sjukt, denna magåkomma är så himla konstig. Här räknar man ner de klassiska 48 (72 timmar hörde jag om det var vinterkräket) å timmRna seglar förbi sedan när man äntligen andas ut då slår den böveln till! Igår morse vaknade jag med magont å matthet i kroppen. Tänkte väl att det skulle få över ömkat fick sova lite. Hmmmm när kl var 15 började J att jobba ä jag blev själv med barnen. Ingen rolig historia mådde ruskigt illa å magen värkte. Som tur va kom älskade mor förbi å tog hand om barnen tills se lagt sig. Inte för att gå in på detaljer men jag va på toa å ulkade 3 gånger utan att det kom något, la mig sedan året k sängen med en värkande kropp å sedan har det släppt något. Mår idag inte illa men vågar inte äta något direkt ifall. Tur att J inte börjar förän 17, blir inte många timmar ensam innan barnen. Skall i säng. Är äve. Sjukt tacksam över att jag har så snälla å rediga barn.

Nä nu får det bli några klunkar nyponsoppa.