Vi avslutade fredagen....

med ett besök på akuten som sedan blev en natt på barnavdelningen. När hela familjen var och badade på Odenbadet halkade Engla i en liten pöl med vatten (som tur va när vi hade badat färdigt, vi skulle gå ut från duschen) och slog i pannan i kanten av en dörrpost. Nu tror ni säkert att jag överdriver med på bara några få sekunder växte det fram en rejäl bula som inte slutade växa. Fy vilken panik jag hade, Jonas var ju inne på herrarnas med T så han kunde ju inte direkt komma in på damernas. Tur att en underbar personal kom å hämtade is efter att hon såg bulan. E va så duktig, sa inget utan satt bara snällt med isen över pannan medans hönsmamman irrade omkring å försökte få på sig kläder. Vi kom i alla fall hem å jag ringde till våc. som skulle ringa upp 2 timmar senare. Så länge kunde jag ju inte vänta så jag ringde till sjukvårdsrådgivningen å fick goda råd å att det inte var någon fara så länge hon inte spydde eller va trött å bara ville sova. Så hönsmamman kunde slappna av å jag gjorde en kladdkaka som jag lovat familjen att vi skulle fika på efter badet. Dagen snurrade på å jag lovade E att vi skulle äta hamburgare från restaurangen till kvällsmat. När jag sedan kommer hem med burgarna så är hon inte alls sugen å hon är väldigt blek å vill sova. Jag hinner typ ta ett bett på min mkt goda hamburgare innan 3 kaskader med spyor kommer upp på matbordet å golvet. Stackars lilla Engla. Jag slänger mig på telefonen å ringer till 1177 medans Jonas tar hand om olyckan och en mkt ledsen Engla som är såååå bekymrad över sin hamburgare. Efter 8 minuters väntetid som visare sig vara närmare 12minuter får vi prata med en ssk som absolut tycker att en läkare ska undersöka henne. Så han meddelar att vi ska åka till akuten och han ska skicka över papper till KSS. Så jag packar en liten väska med Englas dvd en film, rena kläder ifall hon skulle spy igen och en bok. Vet ju inte hur länge man kan behöva stanna på akuten en fredags kväll/natt. Vi anländer till akuten vid 20:15 och får snabbt komma in till ett undersökningsrum. En mycket snäll sköterska pratar med oss å kallar in läkaren som undersöker henne. Allt ser tack och lov bra ut så han ger oss 2 alternativ. Antingen får vi stanna kvar på barnavdelningen under natten för observation eller så får vi åka hem och komma tillbaka om det skulle bli värre. När han får reda på att vi har en bit att åka så tycker han att vi ska stanna. Så så blev det. Han kontaktar barn som efter en stund kommer ner å hämtar oss. Under natten på avdelningen kollar dom till Engla ett antal gånger. De kollar så att hon vaknar när de rör vid henne. Å det gör hon! Så vid 11 när läkaren äntligen kommer för ronden på lördagen skickar han hem oss!

Min älskade Engla va så duktig! Gosungen!

Bilden tagen när vi kommit hem från badhuset